Internationella Heinrich Schütz-sällskapet

Det internationella Heinrich Schütz-sällskapet bildades 1930 i Tyskland. Det utvecklades snart till att bli ett av världens större musiksällskap och har säte i Kassel, kompositörens första arbetsplats.

Sedan 1954 då den första sektionen utanför Tyskland bildades, har det bildats Schütz-sällskap i 13 länder främst i Europa, men också i Japan, USA och Sydafrika. Till sällskapet har musikälskare, yrkesmusiker, teologer, journalister och studenter anslutit sig, såväl som musikvetenskapliga och kyrkomusikaliska institutioner och bibliotek. Sällskapet är enligt sina stadgar en politiskt och konfessionellt neutral vetenskaplig konstnärlig sammanslutning med uppgift att utforska och utbreda Heinrich Schütz och hans samtidas musik. Detta syfte förverkligar sällskapet genom att sedan 1930 ha arrangerat 38 s.k. Schützfester, de flesta efter kriget, med konserter, musikvetenskapliga seminarier och utflykter. Den 38:e festen ägde rum i Malmö oktober 2001 med det svenska sällskapet som värd.

Det internationella Schütz-sällskapet har också andra arrangemang. I samband med årsmötet 2002 arrangerades t.ex. arbetsdagar i Brandenburg kring ”Historiskt uppförande med amatörkörer”. Förutom från Tyskland deltog medlemmar från Sverige, Frankrike, Schweiz och USA. Forskningen har i många år har betonat att ”körmusik” före 1800-talet utfördes av professionella manliga sångare, som ofta också var instrumentalister, och gossopraner. Mestadels var det bara en sångare/ instrument i varje stämma, och ytterligare en el. två i ”Capell-Chor”. Nutida specialistensembler har tagit forskarna på orden och gjort förnämliga konserter och inspelningar, dock vanligen med dam- i stället för gossröster. I takt med detta har då körledare börjat fråga sig om det alls är försvarbart att framföra barock- och renässansmusik med blandade, koriskt besatta amatörkörer. Prof. Christfried Brödel vid Musikhögskolan i Dresden höll ett uppmärksammat föredrag vid Schützfesten i Dresden 2000 och fick nu tillfälle att visa detta i praktiken vid några seminarier i form av körrepetitioner, där sångare från lokala oratorie- och motettkörer var inbjudna. Det kom c:a 80 personer, dubbelt så många som väntat.

Den vetenskapliga inriktningen av verksamheten redovisas i form föredrag vid Schütz-festerna, men också i årsboken, Schütz Jahrbuch, och Acta Sagittariana som varje medlem av sällskapet får. Internationella Heinrich Schütz-sällskapets hemsida finns här.