Det internationella Heinrich Schütz-sällskapet bildades
1930 i Tyskland. Det utvecklades snart till att bli ett av världens
större musiksällskap och har säte i Kassel, kompositörens
första arbetsplats.
Sedan 1954 då den första sektionen utanför Tyskland
bildades, har det bildats Schütz-sällskap i 13 länder
främst i Europa, men också i Japan, USA och Sydafrika. Till
sällskapet har musikälskare, yrkesmusiker, teologer, journalister
och studenter anslutit sig, såväl som musikvetenskapliga
och kyrkomusikaliska institutioner och bibliotek. Sällskapet är
enligt sina stadgar en politiskt och konfessionellt neutral vetenskapligkonstnärlig
sammanslutning med uppgift att utforska och utbreda Heinrich Schütz
och hans samtidas musik. Detta syfte förverkligar sällskapet
genom att sedan 1930 ha arrangerat 38 s.k. Schützfester, de flesta
efter kriget, med konserter, musikvetenskapliga seminarier och utflykter.
Den 38:e festen ägde rum i Malmö oktober 2001 med det svenska
sällskapet som värd.
Det internationella Schütz-sällskapet har också andra
arrangemang. I samband med årsmötet 2002 arrangerades t.ex.
arbetsdagar i Brandenburg kring "Historiskt uppförande med amatörkörer".
Förutom från Tyskland deltog medlemmar från Sverige,
Frankrike, Schweiz och USA. Forskningen har i många år har
betonat att "körmusik" före 1800-talet utfördes av professionella
manliga sångare, som ofta också var instrumentalister, och
gossopraner. Mestadels var det bara en sångare/ instrument i varje
stämma, och ytterligare en el. två i "Capell-Chor". Nutida
specialistensembler har tagit forskarna på orden och gjort förnämliga
konserter och inspelningar, dock vanligen med dam- i stället för
gossröster. I takt med detta har då körledare börjat
fråga sig om det alls är försvarbart att framföra
barock- och renässansmusik med blandade, koriskt besatta amatörkörer.
Prof. Christfried Brödel vid Musikhögskolan i Dresden höll
ett uppmärksammat föredrag vid Schützfesten i Dresden
2000 och fick nu tillfälle att visa detta i praktiken vid några
seminarier i form av körrepetitioner, där sångare från
lokala oratorie- och motettkörer var inbjudna. Det kom c:a 80 personer,
dubbelt så många som väntat.
Den vetenskapliga inriktningen av verksamheten redovisas i form föredrag
vid Schütz-festerna, men också i årsboken, Schütz
Jahrbuch, och Acta Sagittariana som varje medlem av sällskapet
får. Internationella Heinrich Schütz-sällskapets hemsida
finns här.